mammighet

Jag förstår inte riktigt vad som hänt! Hulda är gnällig och klängig! Och det värsta- mammig.
Nu har hon somnat i mitt knä. Och det är inte första fången sedan påsk!
Men det är säkert någon fas. Lite mysigt är det...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0