Är så trött på den här graviditeten så jag vill bara gråta.

(Ja, jag är galet trött efter en galet bra helg, mer om det senare. Men orkar inte med det här längre. Snälla unge kom ut!)

Kom just på mig själv att sakna Linköping lite grann! Va? Det trodde jag aldrig!
Främst Karamello som säljer den godaste chokladen, och fiken Chokolat och Babettes.
Konstigt!
Men jag tror främst det handlar om behovet av socialt umgänge.

Helgens magsjuka och dagens förkylning för Huldas del har liksom förstört mina planer att träffa folk.

Fast idag får vi faktiskt besök, eller ja, hon dyker upp när jag egentligen borde sova. Och ska åka o plugga i morgon. Så egentligen får jag vänta till Lördag! !!
Så i brist på annat går jag och längtar efter choklad... Bättre än inget liksom.

Har såååååååååååå tråkigt just nu!

Jag. Är. Helt. Slut.

Nu är jag trött på allt. Nu tar jag ledigt.
Efter en veckas ledigt med någorlunda sömn kommer man hem o allt börjar om från början igen.
Väckt 04,30
Och nej, inte av Bullen, inte av Erik. Utan av Hulda som ska ligga på mig och dra i mitt hår.
Men i morse var det slut med det. Jag kommer ju ändå inte kunna somna om så varför inte ta fighten om håret? Att dom andra två vaknar? Ja, jag är ledsen men just nu skiter jag i det.

Är så #%>€$ trött! Och har #%^€€ ont!
Idag tänker jag bara ligga i sängen och tycka synd om mig. Jag skiter i skola, skiter i disken, skiter i allt stök. Någon annan får göra det. För nu orkar jag inte mer.

Nu är vi i Tibro igen, en dag för tidigt.
Detta på grund av att den andra familjen lämnade Sälen i ilfart efter att två familjemedlemmar spytt.
Vi packade också ihop oss i hopp om att hinna hit friska.
Än så länge är allt lugnt.
Men den som lever får se!

Härlig Påskafton!
Jag vill inte bli sjuk. Om jag blir det kan jag slå vad om att förlossningen sätter igång!!

...förhoppningsvis bara 4.

Den här kostymen såg jag idag.
Jag bara vill ha den sååå mycket (vi förutsättes att den passar perfekt!)

Men det skulle "bara" kosta mig 5100kr...

En vän till dig knackar på din dörr.
Hen fruktar för sitt liv och berättar om fruktansvärda hemförhållande. Misshandel, förföljelse och övergrepp.
Säger du då att Hen ska gå hem igen och reda sig själv?
Nej du öppnar upp din dörr. Bjuder på mat, rena kläder och en sovplats. Du lyssnar till fruktansvärda berättelser. Och frågar sedan vad du som vän kan göra för att underlätta Hens liv.

Men visst är det så att alla dina vänner i nöd inte får plats i ditt hem.
Skickar du så hem dom igen till en säker undergång?
Självklart inte. Du hör med dina andra vänner om dom har en extra sängplats över, någonstans borde det finnas.

Det här med att älska sin nästa. Hjälpa sin medmänniska. Allt vad du vill att andra ska göra mot dig... Behandla andra med respekt.
Ja, det är tydligen en svår nöt att knäcka.

När jag var barn trodde jag att Sverige var ett bra land.
Jag trodde att politiker och polis var att lita på.
Jag trodde att dom som styrde gjorde rättvisa val.
Jag trodde Sverige tog hand om och hjälpte utsatta.

Jag tror inte det längre.

För mig har Sverige blivit kallt och hårt.
För mig har Sverige blivit som Nazi-Tyskland.

Ett land som förföljer utsatta människor.
Ett land som använder sig av fula metoder.

Tänk att bli bortförd, kidnappad, av svensk polis. Utan att få säga hej då till när och kära. Och kanske flygas ut till ett land där man vet att man kommer dö.

Är det så här de ska vara?

Jag är inte stolt att vara svensk just nu.
Jag är rädd att dom jag möter tror att jag är en sådan svensk.
Och varför skulle dom inte tro det?

Jag önskar att det jag trodde när jag var barn var sant. För det borde det vara.

Sverige, vi är så mycket bättre än det här.